Några veckor före jul infaller första advent. Vi firar glatt med tända ljus och nedräkning mot jul, men många vet inte riktigt varför vi firar denna högtid. I denna artikel ska vi reda ut frågetecknen och ge dig all fakta du behöver veta om advent och hur högtiden har uppstått.
När infaller advent?
Första advent är alltid på en söndag, mellan den 27 november och 3 december. Därefter är det adventsdag varje söndag, veckorna fram till jul.
Den som inte är kristen kanske inte alltid har full koll på när advent firas. Många firar glatt, men inte alla har funderat över hur det kommer sig att högtiden firas på olika dagar olika år. Här kommer lite om hur man räknar för att ta reda på när det är advent.
Som de flesta vet så brukar man tala om första till fjärde advent. Dessa dagar är alltid söndagar och första advent infaller i slutet på november eller början på december.
För att ta reda på när advent infaller börjar man vid jul och räknar sedan fyra söndagar bakåt i kalendern. Den söndagen är första advent och efter den följer såklart andra, tredje och till sist fjärde advent som är den sista söndagen innan julafton.
Eftersom julafton är på ett bestämt datum, men infaller på olika veckodagar, varierar det hur lång adventstiden blir.
Om julafton är på en söndag firas fjärde advent på julafton, vilket gör att advent endast varar i tre veckor. Det inträffade till exempel 2017 då första advent var den 3 december, och fjärde advent på julafton den 24 december.
Om julafton är på en lördag, firas fjärde advent på söndagen innan det. Då blir det fler dagar mellan första advent och julafton. Det inträffade till exempel 2016 då första advent var den 27 november, och fjärde advent söndagen den 18 december.
Varför firar vi advent?
Den vanligaste beskrivningen av advent, är att det kallas för en väntan. Ordet i sig härstammar från latins ”adventus”, som betyder ankomst, i detta sammanhang ”herrens ankomst”.
Advent symboliserar med andra ord en tid i väntan då de kristna förbereder sig inför herrens ankomst, i form av Jesus som föddes vid jul.
Adventsstjärnorna har även de en kristen symbolik. De stjärnor vi hänger upp, symboliserar stjärnan över Betlehem, som lyste över Jesus födelseplats.
Det är inte alla som vet varför vi egentligen firar advent. Sanningen är att detta är en mycket intressant högtid med en spännande historia som är väl värd att ta reda på lite mer om.
I gammal kristen tradition var det vanligt att man fastade, det vill säga att man inte åt, eller åt en mycket begränsad diet, för att komma närmare Gud och visa sin vördnad.
Denna fasta skedde inför påsk och var från början 40 dagar, det vill säga sträckte sig över 6 söndagar. Fastan som hölls innan påsk speglades också sen till att hållas innan jul.
Detta på grund av att Jesu intåg i Jerusalem som predikades inför påsk också predikades den första söndagen i advent. På så sätt ansåg man det passande att ha en fasta vid dessa två tillfällen, när man predikade utifrån början av påskberättelsen i Bibeln.
Men advent som det firas i Sverige idag, är inte kopplat till fasta. Den betydelse det har för de flesta kristna idag är väntan och förberedelse inför firandet av Jesu födelse. När denna tradition började är lite oklart och svårt att veta.
Mycket pekar dock på att det första införandet av advent skedde så tidigt som år 400 efter Kristus. Med andra ord är detta en tradition med mycket gamla rötter och en historia som sträcker sig långt bak i tiden.
När kom advent till Sverige?
Den fasta som var förgrunden till advent kom till Sverige när landet kristnades av den katolska kyrkan, mot slutet av vikingatiden.
På 1500-talet blev den svenska kyrkan istället protestantisk. Detta innebar att man satte sig mot många av de gamla traditioner som det kyrkliga livet hade inneburit inom den katolska kyrkan. Bland dessa fanns fastan som därmed omvandlades till en advent som mer liknar den vi har idag.
Vi kan dock fortfarande se vissa spår av fastan fortfarande idag, även om det dröjt många hundra år sedan den sist var allmänt utbredd bland det svenska folket. Lutfisken är ett sådant exempel.
Den lades i blöt under början av fastan för att sedan kunna blir klar till jul. Denna maträtt utgör fortfarande ett viktigt inslag på det svenska julbordet och kan hittas på julafton i hem runtom hela landet.
Hur uppstod julkalendern?
En sak som är starkt förknippad med advent och som ger december lite extra guldkant, inte minst för barnen är den så kallade julkalendern eller adventskalendern.
Idag kommer den i många olika former, bland annat som serier på TV och som choklad i en kartong där man får öppna en lucka om dagen. Även detta fenomen har en historia som sträcker sig längre bak i tiden än många kanske tror.
Historian är spännande och startar i Tyskland. En mamma som såg att sonen längtade oerhört mycket efter jul ville göra väntan lite lättare. Hon bakade därför kakor som hon lade på en färgglad kartong. Hennes lille pojk fick därefter äta en kaka om dagen tills julen kom.
Senare föll det sig som så att denna lilla pojke blev stor och till slut faktiskt var delägare i ett tryckeri. Där mindes han den kalender hans mamma gjort, och fick inspiration. Det dröjde inte länge innan han skapat och börjat trycka den julkalender som till stor del liknar de vi har idag.
I Sverige tog det inte allt för lång tid innan man hoppade på denna tradition. Något som många idag förknippar med julkalendern är den serie i 24 avsnitt som SVT ger ut varje år. Genom åren har vi fått följa karaktärer som Pelle Svanslös och Barna Hedenhös som ger sig ut på olika spännande äventyr.
Denna tradition började på radio med olika avsnitt varje dag. Ganska snart kom också en tillhörande kalender i papp som barnen kunde ha hemma för att följa med i lucköppningen. Detta koncept har sedan utvecklats till att bli de julkalendrar på radio och TV som vi känner igen idag.
Hur pyntar vi och varför?
Det finns några klassiska pynt som dyker upp i de flesta hem under advent. Här kommer lite om vilka och varför just de blivit tradition i Sverige.
Adventsstjärnan
Något vi kan se hemma hos många människor under advent är den så kallade adventsstjärnan. Ofta är den upplyst med någon form av lampa och det är inte ovanligt att olika mönster i pappen gör att den får ett häftigt ljussken.
Precis som med adventskalendern började denna tradition troligen i Tyskland under 1800-talets senare halva. Runt 1910 kom adventsstjärnan till Sverige och den har stannat sedan dess och dessutom spridit sig ut till många olika delar av världen.
Det var ett par med rötter i Tyskland som då bosatte sig i Sverige. Med sig hade den en adventsstjärna som de hängde upp i sitt fönster. De andra familjerna i bygden såg detta och det dröjde inte länge innan trenden spred sig.
Anledningen till att stjärnan uppstod är symbolisk. I julevangeliet i Bibeln kan vi läsa om tre vise män som ska ta sig till Betlehem för att visa sin vördnad för och hylla den nyfödde kungen, Jesus. För att hitta honom följer de en stjärna som rör sig över himlen och till sist leder dem fram till det stall där han fötts.
Adventsstjärnan är alltså en symbol för denna stjärna och har kommit att bli en central del i många svenskars pynt inför julen och under advent.
Adventsljusstaken
En annan tradition som är vanlig i Sverige är den klassiska adventsljusstaken. Denna används under advent i många hem runt om i landet och de flesta känner nog igen den klassiska ljusstaken med fyra ljus.
Enligt traditionen ska man tända ett ljus på första advent, två på andra och så vidare. På så sätt kommer ljusen att ha olika längd när man når fram till jul och få den klassiska trappliknande formen som de flesta av oss känner igen.
Traditionen började som en hel del annat när det kommer till jul och advent, i Tyskland. Från början hade man en så kallad adventsgran. Denna bestod av 28 olika ljus, där sju ljus tändes varje advent så att varje ljus kunder representera en dag i veckan.
Baserat på denna tradition utvecklade man sedan ljusstakar, där man under advent hade två olika ljusstakar. En med fyra ljus som representerade varje vecka och en med sju ljus som representerade veckans alla dagar. Ljusstaken med fyra ljus, ett för varje vecka är sedan den som levt kvar.
Det är ganska vanligt att man under advent pyntar sin ljusstake för att göra den fin och hemtrevlig. Ofta inspireras man av skogen och pyntar med saker som ris och kottar. Man använder även något man ofta kallar för vitmossa, men som egentligen är olika typer av lavar. Brandrisken gör dock att en del börjar gå ifrån detta sätt att pynta under advent.
Elektriska ljusstakar
Något som är populärt i Sverige när det kommer till adventspynt är de elektriska ljusstakar vi kan se i fönstren. Ofta har de 7 ljus och ger ett fint sken ut på gatan eller gården. Det här är en uppfinning med en spännande historia och faktum är att den kom till i Sverige.
Det var Philips, ett elektronikföretag som börjat lansera elektriska julgransbelysningar. Detta var förvisso ett smart drag med tanke på saker som brandsäkerhet, men uppfinningen var inte helt anpassad efter tidens elnät. Detta ledde till att belysningen ofta returnerades och på Philips satt man då med ett ganska stort antal julgransbelysningar som man inte visste vad man skulle göra av.
Oscar Andersson som arbetade på Philips i Göteborg fick den briljanta idén att göra om dessa belysningar till ljusstakar för att kunna sälja dem. Detta tog snabbt fart och blev något av en succé vilket också är anledningen till att vi kan se elektriska ljusstakar under advent och jul, runt om i hela vårt land.
Hur firas advent?
Som du sett ovan kretsar mycket av advent kring pynt och att göra fint hemma. Många ser detta som en tid av att förbereda och pynta inför julen, kanske byta till julgardiner och ställa fram julkrubban. Även om alla firar olika finns det ett antal saker som är vanliga att man gör under advent.
För många är det till exempel vanligt att man, precis som vi varit inne på tänder de fyra ljusen i ljusstaken, ett för varje advent. Detta sker vanligen på söndagen, men vissa väljer att ha ljusen tända under hela adventstiden.
En annan sak som många förknippar med advent är julbak och matlagning. Man ser helt enkelt till att få i ordning all det smarriga som ska ätas när julen väl kommer, såsom julgodis och julmat. I många familjer är det klassiska pepparkaksbaket något man samlas kring och gör till en rolig aktivitet för hela familjen.
För många barn handlar advent mycket om adventskalendrar. Både den med godis, leksaker eller bilder som man får öppna varje morgon innan man går till skolan och den serie som brukar gå på TV under denna tid. I många familjer är det tradition att sätta sig ned varje kväll, eller morgon och tillsammans titta på det avsnitt som kommit för dagen.
Som sagt är detta bara några av de sätt som man firar advent på i Sverige idag och olika familjer gör på olika sätt. Självklart är det heller inte alla som firar advent, eftersom denna högtid för en del är religiös och kopplad till kristendomen.
Tips för ett roligare adventsfirande
Vi vill avsluta denna guide med att ge några bra och nyttiga tips om hur du kan få din advent att bli så bra som det bara är möjligt. Tänker man till lite kan denna tid verkligen bli mysiga veckor, där man får spendera tid med varandra och umgås med vänner och familj.
Till att börja med vill vi rekommendera att inte lägga för stort fokus på alla detaljer runt omkring. Det som spelar roll är inte om du hinner storstäda hela huset eller baka 15 olika sorters julgodis. Självklart är det roligt att ordna och fixa, men att låta det som inte hinns med vara, istället för att stressa kommer att göra att man får en bättre harmoni och ett större lugn under advent.
Ett annat tips att ta till sig är att ordna gemensamma aktiviteter med vänner och familj. Om det så handlar om att baka pepparkakor, eller att titta på julkalendern tillsammans så är det dessa stunder som kommer göra högtiden unik och bidra till att man har trevligare och kommer närmare varandra.
Till sist vill vi också tipsa om att inte fokusera allt för mycket på att köpa nya prylar att pynta med, eller saker som ska göra advent bättre. Att pyssla ihop sina egna pynt är inte bara roligt utan bidrar också till att man minskar sin påverkan på miljön. Även detta kan vara ett sätt att samla vänner eller familj och ha trevliga stunder tillsammans.
Vi hoppas att den här artikeln varit till nytta och att du lärt dig lite mer om advent som högtid. Vi hoppas också att just du får en riktigt trevlig advent, där du får spendera mycket fin tid med de som betyder allra mest för dig.
