Tänk dig en tre dagar lång festival med hejdlöst frosseri, karneval, högljudda lekar och spex. Så firades fastlagen förr här i Sverige. Då var det en stor och viktig kyrklig högtid som föranledde fastetiden.
Numera nöjer vi oss med att lite mer blygsamt frossa i semlor, bakelser fyllda med mandelmassa och fluffig grädde – men vi tjuvstartar redan före jul.
Från början var fastlagsfirandet en kyrklig tradition med sitt ursprung i den katolska läran som var den rådande i Sverige fram till 1500-talet. Fastetiden som började på askonsdagen var en lång period av sparsamhet och eftertanke.
För att klara denna långa tid av svält fick man lov att festa och fira i tre dagar före, då det kunde ätas och drickas i överflöd. Traditionen lever kvar i våra dagar och för en del är det en viktigare högtid än för andra.
När infaller fettisdagen?
Fettisdagen firas dagen före askonsdagen som avslutar fastlagsfirandet och startar den långa fastan som pågår i fyrtio dagar före påskhögtiden.
Kommande fettisdagar infaller på dessa datum:
- År 2024 – tisdagen den 13 februari
- År 2025 – tisdagen den 4 mars
- År 2026 – tisdagen den 17 februari
- År 2027 – tisdagen den 9 februari
- År 2028 – tisdagen den 29 februari
- År 2029 – tisdagen den 13 februari
- År 2030 – tisdagen den 5 mars
Varför firar man fettisdagen?
Fettisdagen, den feta tisdagen, har en intressant historia. Den härstammar från den katolska kyrkans traditioner i samband med påsk. Sverige var katolskt under cirka 350 år fram till reformationen på 1500-talet då det blev protestantiskt, men sedvänjorna från den katolska läran lever kvar.
Fyrtio dagar före påsk skulle alla troende fasta och i och med det avstå från livets goda. Det var meningen att fastan skulle mana till eftertanke och tacksamhet för det man hade. Tre dagar före fastan var det tillåtet att festa och äta så gott och så mycket som man klarade av och hade råd med.
Man firade även med lekar, spex och med karnevaler. Festen som kallas “fastlagen” startade alltid på en söndag då man firade “fläsksöndagen”, följdes av “blå måndagen” eller “bullamåndagen” och avslutades med “fettisdagen”. Dagen efter, “askonsdagen” tog fastan vid.
Då var det bäst att man hade ätit ordentligt och fått gott hull så att man kunde klara sig. Dessa benämningar på veckodagarna finns fortfarande kvar, men det är främst fettisdagen som får uppmärksamhet i Sverige, utanför kyrkans väggar.
Vad brukar man äta på fettisdagen?
Just på fettisdagen är det den läckert gräddiga semlan som är den stora begivenheten här i Sverige. Enligt statistik äter svenskarna runt sex miljoner semlor bara på själva fettisdagen.
Hela fastlagsfirandet pågår egentligen i tre dagar och startar med fläsksöndagen som följs av blå måndagen och avslutas med fettisdagen. Allt som är fett och onyttigt får inmundigas och gärna i stora kvantiteter, särskilt om frosseriet efterföljs av fasteperioden.
Förr åt man de rätter av kött och fläsk som kunde tillgodoses och som var tradition för platsen man bodde på, som till exempel kroppkakor med fläsk, grisfötter och kokt fläsk med rovor.
Semlan som högtidsbakelse blev inte tradition i Sverige förrän runt 1700-talet och introducerades först som så kallad “hetvägg”. Denna rätt bestod av en skål med varm mjölk i vilken det låg en vetebulle som var kryddad med kummin och fylld med mandelmassa.
Hetvägg äts fortfarande av många som tradition, men nu ofta med en semla i den varma mjölken. Andra vill ha sin semla på en assiett vid sidan av och äts som bakelse med sked eller gaffel.
Den semla som vi känner till idag, fylld med mandelmassa och fluffig grädde, kom inte till förrän i början av 1900-talet och har sett ut som den gör idag sedan andra världskriget då grädden och det utskurna locket kom på plats.
Firas fettisdagen på andra platser i världen?
Ja, fettisdagen firas på många andra platser i världen, men inte alltid på samma sätt som i Sverige. Fastlagen och fastan är en lika vanlig högtid som den katolska kyrkan har varit utbredd genom historien.
I länder som USA, Italien och Brasilien firar man med karnevaler och i andra länder som Frankrike och Danmark äter man inhemska bakverk av olika sorter. I Storbritannien firar man shrove tuesday med gatlopp och pannkakor.
Fettisdagen ur kommersiell synvinkel
Många förknippar semlan med ett avslut på vintern och den långa, mörka tiden. Förr såldes det semlor endast lagom till fettisdagen, men på senare tid har säljstarten börjat allt tidigare.
En del älskar det, andra tycker att det är synd och skam när semmel-premiären startar redan i december eller januari månad. Inget bageri vill missa en extra inkomst eller vara ute sist med sina semlor och har därför tagit udden av semlan som symbol för ljusets och vårens ankomst.
Enligt information från SCB och Sveriges Bagare äter vi i Sverige runt sex miljoner semlor på själva fettisdagen. Till detta kan läggas de semlor som säljs före och efter fettisdagen.
Ju tidigare säljstarten blir, desto mer semlor äts det, för de flesta vill nog ha en traditionsenlig semla på självaste fettisdagen även om det har ätits semlor i veckor innan.
Kritik mot fettisdagen och firandet
Inte alla uppskattar frosseri och även om många arbetsgivare gärna bjuder sina anställda på en semla på fettisdagen finns det andra som väljer att inte göra det. En del arbetsgivare som har infört en strikt hälsopolicy på arbetsplatsen kan välja att helt ignorera fettisdagen, eller bjuda sina anställda på ett nyttigare alternativ.
Aftonbladet har till exempel skrivit om Pensionsmyndigheten i Växjö som valde att bjuda sina anställda på knäckebrödsflarn och morotsstavar istället för semlor på fettisdagen.
Enligt Västernorrlands Museum tros skalden Johan Gabriel Oxenstierna under 1700-talet ha uttryckt att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.
Det här berodde på att Sveriges konung, Adolf Fredrik, dog vid en festmåltid på fettisdagen den 12 februari 1771 efter att ha ätit bland annat hetvägg. Oxenstierna ansågs vara en ganska dramatisk och passionerad person, vilket kan vara anledningen till den drastiska åsikten.
Kungen som åt ihjäl sig
Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp som var kung över Sverige under åren 1751 till 1771 verkade ha varit en man med smak för livets goda. Enligt vissa källor dog han av stroke och hjärtsvikt i samband med en imponerande fastlagsmåltid bestående av:
- Ostron
- Surkål
- Kaviar
- Hummer
- Böckling
- Hetvägg
Till det intogs stora mängder champagne. Andra källor hävdar lite blygsamt att han dog av att ha ätit “en semla för mycket”, vilket man kan förstå eftersom han lär ha ätit hela fjorton portioner hetvägg!
