Påsk, den största högtiden inom den kristna kyrkoåret, är inom kristen tro en tid för reflektion över Jesu offer, död och uppståndelse. Samtidigt bär den på en rik tradition av färgsprakande påskris, utsökta påskbord och lekfulla påskkärringar. I denna artikel ska vi utforska påskens olika dimensioner och traditioner, från dess kristna ursprung till de lekfulla påskkärringarna och de ljusa påskbrasorna.
När infaller påsken?
Påskdagen infaller i Sverige alltid på en söndag någon gång mellan den 22 mars och 25 april, och föregås av lördagen dagen innan som då blir påskafton. Fredagen före påsk kallas för långfredag, och torsdagen innan benämns som skärtorsdag.
Den allmänt mest kända dagen efter detta som flyttas parallellt med påskdagen är fettisdagen som varje år inträffar 47 kalenderdagar före det innestående årets påskdag.
Sett till detaljerna och kring hur man har justerat detta historiskt är det aningen komplicerat kring hur man räknar ut när påskdagen infinner sig från år till år. Förenklat sett kan man däremot säga att den äger rum den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.
Påskdagen infaller på följande datum under respektive år:
- År 2024 – Söndagen den 31 mars
- År 2025 – Söndagen den 20 april
- År 2026 – Söndagen den 5 april
- År 2027 – Söndagen den 28 mars
- År 2028 – Söndagen den 16 april
- År 2029 – Söndagen den 1 april
- År 2030 – Söndagen den 21 april
I jämförelse med perioden av advent i månaden december, som religiöst sett kan betraktas som en slags förberedelsetid inför julen, så är perioden från onsdagen efter fettisdagen fram till perioden runt påsk i religiös bemärkelse en förberedelsetid inför påsk och kallas för fastan eller fasteperioden.
Detta återspeglas däremot inte lika mycket i vårt allmänna samhälle idag som advent gör, utan uppmärksammas främst av aktiva kyrkobesökare. En skillnad i jämförelsen med advent är också att medan adventsperiodens längd är rörlig från år till år, så är det lika många dagar mellan fettisdagen och påsken från år till år och skillnaden är istället när perioden börjar och slutar.
I sammanhanget kan det också avslutningsvis nämnas att det förekommer andra kyrkosamfund som placerar sitt firande av påsken på andra platser i de olika kalenderåren.
Varför firar vi påsk?
Påsken är en av de viktigaste högtiderna i det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv. Men påsken är också en högtid med många sekulära traditioner som har sitt ursprung i gammal folktro eller i andra kulturer.
De religiösa traditionerna kring påsken fokuserar på Jesu lidande, död och uppståndelse. Under fastan före påsk förbereder sig kristna på att minnas dessa händelser genom att avstå från vissa maträtter och ägna sig åt andliga aktiviteter. På skärtorsdagen minns man Jesu sista måltid med sina lärjungar. På långfredagen minns man Jesu korsfästelse. På påskafton minns man Jesu nedstigning till dödsriket. På påskdagen firar man Jesu uppståndelse.
I Sverige har påsken, liksom julen, genomgått en sekularisering där religiösa element blandas med gammal folktro och nya traditioner. Sedan 1844 firas påsken enligt den gregorianska kalendern, och fram till 1969 präglades långfredag av stängda affärer och offentliga nöjen till minne av Jesu korsfästelse. På senare tid har påsken utvecklats till en familjehögtid där sekulära och religiösa traditioner förenas.
Hur firas påsken?
Det som blir som mest gemensamt för kristet religiöst firande och mer sekulära firanden är att perioden från påskafton till påskdagen blir till den gemensamma kulmen av festdagen eller festdagarna i sammanhanget. Utifrån att påsken är en högtid som ofta inkluderar släktgemenskap får däremot en viss anpassning göras de olika dagarna emellan utifrån praktiska omständigheter kring resanden.
De mest aktivt religiösa kristna kan i sammanhanget i olika utsträckningar hålla kvar en något allvarlig sinnesstämning ända fram till natten mellan påskafton och påskdagen, men därefter är det tänkt att allvaret skall övergå i glädje.
Många kristna barnfamiljer äter förmodligen goda påskmiddagar och ger godis åt barnen både på påskafton och påskdagen, och på sina håll mycket möjligt även mot slutet av långfredagen, men det är särskilt efter påskdagens söndagsgudstjänst som det är tänkt att glädjen i firandet skall kulminera.
Oavsett om man huvudsakligen betonar kristet religiösa eller sekulära traditioner, så är det i många familjer av stor betydelse huruvida skolorna i ens egen region har sin påsklovsvecka före påsk (så att annandag påsk blir avslutningen på lovet) eller att den utökade påskledigheten är placerad efter påskdagarna (så att avslutningen av skärtorsdagens skoldag blir övergången till början av påsklovet).
För den som är mer sekulärt inriktad knyter i vilket fall skärtorsdagen an till den unika och lekfulla påsktraditionen som utgörs av förekomsten av påskkärringar. Enligt svensk folktro är påskkärringar häxor som flyger till Blåkulla på skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen. Ursprunget till traditionen är osäkert, men det är känt att barn klätt ut sig till påskkärringar sedan 1800-talet. Dessa små påskkärringar går runt, önskar glad påsk, och överlämnar tecknade påskkort. I vissa delar av Sverige kastas påskbrev istället, och traditionen är en lekfull och interaktiv del av påskfirandet.
Påskriset, en svensk motsvarighet till julgranen, är kvistar, oftast från björk, som tas in i hemmen och dekoreras till påsk. Denna tradition kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, där palmblad ströddes framför honom på marken. Sedan 1930-talet har påskriset varit en vanlig syn i svenska hem, prytt med färgade fjädervippor, pappersblommor och urblåsta hönsägg.
Påskbordet i Sverige är en smakrik blandning av traditionella rätter och lokala variationer. Ägg och kött, som tidigare var höjdpunkter under påskbordet, har en djupare mening som symboler för liv och Jesu nya liv enligt kristen tro. Fiskrätter som sill, lax och Janssons frestelse har också blivit populära under påsken. Lammkött, med rötter i judisk tradition, är en påskdelikatess som symboliserar påskalammet.
Påsken är även en tid för sötsaker, och svenskarna beräknades konsumera imponerande 6 000 ton godis under påsken 2010. Det traditionella påskgodiset fylls ofta i färgglada påskägg av papp eller plast, och en del av det delas ut till de små påskkärringarna.
På flera håll i landet avslutas påskafton ofta med en påskbrasa, som även kallas påskeld eller påskfyr. Denna utomhusbrasa tänds på påskaftonskvällen och bidrar till en stämningsfull avslutning på påskfirandet. Påskbrasan blir en samlingspunkt där människor samlas för att avnjuta värmen och gemenskapen.
Avslutande tankar om påskfirandet i Sverige
Påsken i Sverige är en tid av mångfald och gemenskap, där traditioner från olika kulturer och trosinriktningar smälter samman. Från det kristna budskapet om Jesu uppståndelse till lekfulla påskkärringar och färgglada påskägg, erbjuder påsken en rik upplevelse för människor i alla åldrar. Så låt påsken bli en tid för eftertanke, glädje och samvaro med nära och kära!
